Ingredienser som märks ut fel

En ingrediensförteckningen är till för att ge konsumenten korrekt och tydlig information om vad maten innehåller och det finns obligatoriska regler för hur dessa ska skrivas, regler som dock inte alltid följs av alla tillverkare.

På Äkta Vara finns det två artiklar (länk, länk) om en granskning som gjorts av Livsmedelsverket tillsammans med landets 75 kommuner. Denna granskning visade hur det både slarvas med märkningen av tillsatser och dessutom att dem märkts ut fel. I granskningen som genomfördes 2011 jämförde man recept och andra dokument med själva förpackningen på 407 förpackade färdiglagade rätter så som fiskgratäng och kåldolmar samt charkprodukter som korv, skinka och grillad kyckling.

Affären har inte med granskningen att göra.

Affären har inte med granskningen att göra.

Det fanns ingrediens som angavs med felaktiga beteckningar så som förkortningar eller handelsnamn istället för en beskrivning. Sammansatta ingrediensers beståndsdelar ska anges inom en parentes men uppräkningen av dessa saknades ofta. Detta kan, enligt rapporten, leda till att allergener inte angetts och därmed har en risk uppkommit för allergiker.

Det fanns också brister i ordningen som ingredienserna har deklarerats i. För att konsumenten ska kunna göra en bedömning av hur mycket av olika ingredienser som ingår i produkten ska ingredienserna deklareras i fallande ordning efter vikt, där de största ingredienserna kommer först och där de mindre kommer längre ner. Men rapporten visade att knappt 1/3 av produkterna deklarerade i fallande ordning efter vikt.

Kontrollen visade även att 70 % av de undersökta produkterna innehöll tillsatser, varav 30 av produkterna dessutom innehöll tillsatser som inte deklarerades överhuvudtaget på förpackningen. Bristerna var störst på färdigmatsförpackningarna. En livsmedelstillsats ska anges med ett funktionsnamn, till exempel stabiliseringsmedel, samt sitt vedertagna namn eller ett E-nummer, till exempel xantangummi eller E 415. På många av de undersökta produkterna användes dock inget funktionsnamn alls eller ett felaktigt sådant. Värre var att 13 av de undersökta produkterna endast angav funktionsnamnet, utan att ange vilket specifikt ämne som hade använts.

Regler för hur aromer ska beskrivas håller fortfarande på att utarbetas men rökaromer måste märkas ut särskilt i ingrediensförteckningen, rapporten konstaterade att rökaromer som använts deklarerades felaktigt eller inte alls i hälften av produkterna som använt dessa. I två fall hade aromerna angivits med otillåtna benämningar.

– Det är allvarligt att reglerna efterlevs så pass dåligt. Ingrediensförteckningarna är ju ofta det enda sättet för oss konsumenter att få veta vad en produkt egentligen innehåller. Vi måste ju kunna lita på att det som står på förpackningen stämmer, säger Äkta varas ordförande Björn Bernhardson.

 

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.