Barn, TV och dator

Att ha elektronik som barnvakt är inte rekommenderat och barn under 2 år bör inte se på TV alls, anser experter, då det kan bädda för koncentrationssvårigheter och risken för sömnproblem ökar. Att dagligen sjunka ned framför ett underhållningsprogram är dessutom vanebildande. Sitter barnet där ensamt blir det som en envägskommunikation som kan vara svår att bli av med. Detta bör även vi vuxna tänka på då den fysiska inaktiviteten ger ökad risk till sjukdomar senare i livet.

För äldre förskolebarn och skolbarn kan vissa program i alla fall tillföra lite mer positivt om programmet är genomtänkt och begripligt (till exempel kan barn idag – genom engelska, odubbade program – lära sig engelska betydligt snabbare än förr). Äldre barn som tittar på ett mer pedagogiskt inriktat program har visat sig klara skolan bättre än de som tittar på rena underhållningsprogram (så som en tecknad film i högt tempo).

 

Småbarn blir inte smartare av TV

Det finns program och filmer som marknadsförs som utvecklande för barns intelligens och ordförråd, men det mesta tyder på att effekten inte blir den utlovade; ju mer tid småbarn tillbringar framför TVn desto färre ord lär de sig, och desto sämre blir deras koncentrationsförmåga när de börjar skolan. 

Hugo Lagercrantz, barnläkare och professor vid Karolinska Institutet, vill betona vikten av att vi fortsätter att läsa högt för våra barn medan de är små. Det inspirerar dem också till att läsa mer själva så småningom, i stället för att bara titta på TV.

– Små barn behöver inte TV. Den riktiga världen är fullt tillräcklig. Att leka eller läsa med mamma eller pappa gör att hjärnan utvecklas på ett bättre sätt.  I många TV-program förekommer det klipp, zoomningar – något som är förvirrande för det lilla barnets hjärna. Före 2 års ålder är hjärnan inte mogen att bearbeta sådana intryck över huvud taget. Djupseendet är inte heller färdigutvecklat, vilket gör att barnen flackar med blicken över teveskärmen. Risken är att synapserna, kontakterna mellan nervbanorna, kopplas fel, säger Hugo Lagercrantz. 

En annan viktig aspekt av att inte titta för länge på TV är att det gör barnet passivt. Det lämnar mindre utrymme för egna initiativ till lek, fysisk rörelse, att prata med andra – och från att utveckla den egna fantasin när det uppstår en stunds långtråkighet. 

child-tv-snacks-md

Bildkälla: thedailygreen.com

Och hur påverkas barnen av datorspel egentligen?

Forskarna är ömsom skeptiska, ömsom entusiastiska. Idag använder 2 av 3 förskolebarn datorn. Bland barn mellan 2-5 år är det 54 % som redan använder internet. Många barn gillar att rita och måla digitalt, lägga pussel eller spela memory på skärmen. År 2005 låg debutåldern för att använda internet på 9 år, idag ligger det genomsnittligt kring 3-4 år. 

– Vi vet att dataspel påverkar små barns hjärnor, men inte mycket om hur, säger specialpedagogen och författaren Ylva Ellneby, som skrivit boken ”Cyberungar”.

Det handlar inte bara om hur spelen kan tänkas påverka den växande hjärnan, utan om hur vi faktiskt använder vår tid. Vi vet till exempel att datorn kan stjäla tid från annat. Utelek blir dataspel. Fysisk aktivitet ersätts av stillasittande framför en skärm. Samtal blir korthuggna fraser i spel eller, för lite större barn, förkortningar på facebook. Vissa dataspel är snabba, med mängder av visuella intryck. Hos små barn kan detta tänkas leda till stress och förvirring. Det finns även studier som visat att barn kan få belastningsskador som ont i armar, axlar och rygg om de blir sittande långa pass framför spelen. En belgisk studie i tidskriften ”Sleep” konstaterade att barn som har tillgång till dator i sitt eget rum sover mindre och är tröttare än andra barn. Däremot är forskarna oense om huruvida dataspel kan kopplas till övervikt.

Slutligen måste vi tänka på att det finns forskning som visar både positiva och negativa resultat av att ungdomar spenderar längre tid framför datorn. Det finns program och spel som är stimulerande och kan hjälpa till att utveckla minne och andra förmågor – om dem används på ett bra sätt så som att dem är anpassade till rätt åldersnivå och har en bra balans mellan skriven information och ljud. Dock har dessa studier främst riktats mot barn i skolåldern och man ska vara försiktig med att applicera resultaten på lägre åldersgrupper eftersom vi inte känner till särskilt mycket om hjärnans funktionsutveckling.

 

Råd till föräldrar med barn som gärna tittar på TV och/eller sitter framför datorn:

– Respektera åldersrekommendationerna för program och spel.
– Titta eller spela tillsammans med barnet, eller ha denna tid som en ”belöning” när barnet gjort något bra/sina sysslor – istället för att barnet ser på aktiviteten som något vanligt och vardagligt.
– Kom överens om hur lång tid och vad barnet får titta på/spela. Bestäm gemensamma regler med andra vuxna, tydliga regler ger mindre tjat. Begränsa den totala ”skärmtiden”.
– Blockera vissa typer av internetsidor via datorns övervakningsinställningar.

 

Text från: tryggabarn.nu

 

 

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.