Påverkas kvinnor och män olika av miljögifter?

Forskningssatsningen ”Miljögifter och könsskillnader” hade sitt slutseminarium där en mängd projekt med olika inriktningar presenterades. Den övergripande slutsatsen är att det finns stora kunskapsluckor inom området miljögifter och könsskillnader, men att män och kvinnor i flera fall påverkas olika.

Nedan följer en genomgång av projektresultat som presenterades vid seminariet:

images-1

Bildkälla: google


  • DDE i bröstmjölk – riskfaktor för manlig fertilitet

Hur stor är risken för hormonstörning hos bröstuppfödda barn till mödrar med hög exponering av DDE? DDE är en nedbrytningsprodukt av DDT och uppmäts fortfarande i högre koncentrationer i människans vävnader än alla andra persistenta organiska föreningar (POP). Hos däggdjur omvandlas DDE till en metylsulfon som finns kvar mycket länge i fett, blod och modersmjölk. Metylsulfonen är mycket giftig för binjurarna.

– Hos griskultingar har vi sett en massiv överföring av metylsulfonen via mjölken så att ungarna har högre koncentration än suggan, sa Ingvar Brandt, Uppsala universitet. Nu har vi även påvisat testikeleffekt hos nyfödda grisar, och det talar för att metylsulfonen kan framkalla en könsberoende hormonstörning.

  • Metylkvicksilver ger deprimerade hanar

Sandra Ceccatelli, Karolinska Institutet, leder ett projekt som med hjälp av cellodlingar och försök på möss har visat att hanar är mer känsliga än honor för metylkvicksilver under nervsystemets utveckling. Forskarna har också sett att exponerade nervstamceller genomgår epigenetiska förändringar. Metylkvicksilver kan vi få i oss via till exempel fisk.

– Exponering under fosterstadiet eller via bröstmjölk ledde till nedsättning av inlärningsförmågan och depressionsliknande beteende hos mushanar medan honorna var opåverkade, sa forskaren Stefan Spulber.

Liknande resultat fick man för nervstamceller från människofoster av olika kön. Nybildning av nervceller i hippocampus i hjärnan spelar en viktig roll vid depression. Man har sett att metylkvicksilverxponering under fosterstadiet leder till minskat antal celler som delar sig i hippocampus hos vuxna möss.

  • Hjärnans tidiga utveckling – hondjur och handjur lika känsliga

När Per Eriksson, Uppsala universitet, exponerade möss för vissa organiska miljögifter under nyföddhetsperioden så orsakade det beteendestörningar som hyperaktivitet och sämre inlärningsförmåga ungefär lika mycket för han- och hondjur. Det här är särskilt intressant i en tid då allt fler får diagnosen ADHD eller autism.

  • Arsenik – farligt för både kvinnor och män på olika sätt

Marie Vahter, Karolinska Institutet, studerar hälsoeffekter av arsenik i Bangladesh, och har sett att män lättare får hudförändringar och hudcancer än kvinnor. Förklaringen är att kvinnor har effektivare metylering av arsenik i levern och därför är bättre på att avgifta arsenik.

– När det gäller påverkan av arsenik på hjärnans utveckling verkar könsskillnaderna vara de motsatta, sa Marie Vahter. Fem år gamla flickor uppvisade större risk än pojkar att få påverkan av arsenik i form av lägre IQ. Det gällde vid exponering under både fosterstadiet och barnaåren. Liknande resultat har nyligen visats när det gäller mangan. Flickors nervsystem verkar vara känsligare än pojkars för höga halter mangan i dricksvatten.

  • Män får lättare cancer av miljögifter

Könshormoner kan samverka med carcinogena ämnen, något som studeras i Ulla Stenius projekt på Karolinska Institutet. Cirka 500 kemikalier har testats på råttor av en federal myndighet (NTP) i USA. Hanar fick 69 % fler tumörer än honorna. Bukspottskörtelcancer hörde till de tumörer som dominerade mest.

  • Kadmium bidrar till könsrelaterad cancer

Agneta Åkesson, Karolinska Institutet, har undersökt sambandet mellan kadmiumexponering och risk för bröst- och prostatacancer hos 100 000 svenska kvinnor och män.

– Exponering för kadmium via kosten kan spela en roll vid utveckling av bröst-, livmoder- och prostatacancer, sa Agneta Åkesson. Det verkar som om kadmium kan samverka med könshormoner. 

  • Otydliga könsskillnader för hjärt-kärlsjukdomar

När det gäller uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar har varken Ingvar Bergdahl i Umeå eller Lars Lind i Uppsala sett några tydliga könsskillnader. I Umeå har forskarna tittat på fiskintag som kan vara både nyttigt och skadligt. I Uppsala har man undersökt POP-föreningar i förhållande till bukfetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

 

Länk: Sustainability

 

 

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.