Språkutveckling och svårigheter

Språkutveckling är som en trappa där det lilla barnet startar från de lägre stegen och går vidare uppåt. I trappans bas läggs grunden för språkutvecklingen och varje steg innehåller en förståelse- och uttrycksdel. Ett barn kan ha svårigheter på flera trappsteg eller bara inom ett – och dessa svårigheter kan variera från lätta till grava. Här kommer några exempel på utvecklingsområden och eventuella problem:

 
  • Läran om språkets använding:
Barnet vill känna samhörighet och detta är drivkraften för att tillägna sig språket. På denna nivå ingår färdigheter som ögonkontakt, förmåga att dela uppmärksamhet kring något gemensamt, att vänta på sin tur och att ta sin tur, att använda och tolka kroppsspråk och mimik. Ögonkontakten som etableras mellan barnet och modern då barnet är nyfött är den första typen av kommunikation.  
 
Att ha svårt med språkets funktion kan vara svårt att upptäcka hos ett barn eftersom barnet kan ha ett rikt ordförråd och ett rent tal samtidigt som samspelet med andra inte fungerar så bra. Detta är en pragmatisk språkstörning vilket kan visa sig i att man till exempel bryter ofta mot samtalsregler, gör abrupta ämnesbyten, missförstånd förekommer ofta, ha svårt att förstå bildliga uttryck samt har svårt att hålla en röd tråd genom ett samtal. 

Det behöver dock inte vara i alla situationer som språket inte fungerar utan det kan vara i vissa speciella situationer och med vissa personer. 

 

  • Ordförråd och språkförståelse:

Ord = benämning + innehåll. Vid 1 – 1 ½ års ålder börjar barnet använda sina första ord. Barnet kan nu förstå ett antal ord (passivt ordförråd), men använder endast en del av dessa (aktivt ordförråd). I början är det främst förrådet av substantiv som utvecklas. Sedan kommer verb och adjektiv och sist funktionsord. Denna utveckling är ganska självklar. Substantiv och verb är ofta betonade och har ett konkret innehåll. 

Ett barn som har svårt med språkets innehåll har ofta svårt att förstå (eller missförstår) instruktioner. Det finns brister i ordförrådet och det kan också vara svårt att få fram orden. Barnet kan även ha svårigheter med att ge en sammanhängande berättelse, ordavkodning och läsinlärning.

 

  • Uttal och grammatik:

När barnet är ett par månader börjar det producera olika typer av joller. Vid 7-9 månader börjar barnet med stavelsejoller. Runt barnets första födelsedag börjar de första orden dyka upp. Det lilla barnet har ännu inte så många olika ljud, vilket gör att många ords uttal sammanfaller och barnet gör mycket förenklingar. Vid ca 6-7 års ålder anses utvecklingen vara färdig och barnet klarar korrekt betoning och kan uttala komplicerade ord med rätt intonation. 

Vanliga uttalssvårigheter hörs tydligt och till de hör svårigheter att uttala bakre ljud som /k/ och /g/ vilka istället uttalas långt fram i munnen som /t/ och /d/. Det kan också vara tvärtom så som att många väsljud uttalas som stoppljud. Det vanligaste ljudet att ha svårt att uttala är /r/-ljudet som ofta uttalas som /l/, /j/ eller som ett tonande läspat ljud. 

 

  • Läsa och skriva:

Läsutveckling genomgår olika stadier:

– Pseudo-läsning: Detta är en form av läsning som små barn brukar ägna sig åt när de sitter och bläddrar i en bok och ”läser” högt. 

– Logografisk-visuell läsning: Barnet läser inlärda ordbilder som t ex det egna namnet, ”mamma”, ”pappa”, ”nalle”. Barnet har lärt sig känna igen ett antal ord.

– Alfabetisk-fonemisk läsning: Detta är en form av ljudande läsning av enstaka bokstävers ljud som nybörjaren kämpar med tills ordet så småningom blir inlärt och kan läsas direkt.

– Ortografisk-morfemisk läsning: Detta är den avancerade läsningen där orden läses direkt utan någon mellanliggande ljudning – helordsläsning. 

Bildkälla: google
 

Hur förhåller det sig med flerspråkighet?

Det flerspråkiga barnet skiljer mycket tidigt på sina språk. 
Barnet utvecklar olika ordförråd på de skilda språken och växlar ofta mellan språken, till och med i en och samma mening. Detta kallas kodväxling och är ett tecken på god språklig förmåga.
 
Om ett barn har en språkstörning så finns språkstörningen i båda språken. När en språklig bedömning görs på ett flerspråkigt barn måste således båda språken bedömas. Det kan finnas många bakomliggande orsaker till detta, varav läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter är några. 
 
För att kunna tillgodogöra sig undervisning på bästa sätt krävs det ibland alternativa lärverktyg. Alternativa verktyg är ett paraplybegrepp och innebär förenklat ett komplement till traditionella lärverktyg som papper, penna och bok. Genom dessa verktyg ges barnet ett särskilt stöd och ökad självständighet och det är inte endast barn med någon form av diagnos som kan använda dessa alternativa redskap, många pedagoger vittnar om att dem är bra för alla elever.
  
  

Källor:
Bjar, L & Liberg C. Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur 2003.
Höien, T & Lundberg I. Dyslexi – Från teori till praktik. Natur och kultur 1999.
Nettelblatt, U & Salameh E-K. Språkutveckling och språkstörning hos barn. Studentlitteratur 2007. 

Hartelius L, Nettelbladt U & Hammarberg B. Logopedi. Studentlitteratur; 2008
Bjar L, & Liberg C. Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur; 2003

 

[Text från: hemsidan Logoped i skolan]

 

 

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.